Det besvärliga ligger i att jag idag äntligen har tagit mig tid till att lyssna på Kents nya album Röd.
Jag vill älska det. Vill känna samma sak jag kände då jag lyssnade på Du & jag döden första gången. Tyvärr gör jag inte det. Texterna är fortfarande lika fenomenalt bra, men snälla snälla Kent, elektropop? Varför? Det hade varit så otroooooligt bra om ni bara hade lämnat bort det. Bästa låtarna enligt mig är Töntarna (första singeln) och Det finns inga ord. Jag saknar dock en wow-låt, en som riktigt får mig att känna nåt ilande i hela kroppen. Utan elektropops-eländet hade det varit Vals för satan, tyckte den var suverän.
Så Jocke Berg och co, om ni läser detta (och det gör ni ju såklart!), gör om hela albumet och ta bort det elektriska. Då kommer jag att älska det.
Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
Om man tror på någonting som du gör
Att aldrig någonsin ge upp
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
Om man tror på någonting som du gör
Att aldrig någonsin ge upp
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig
Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
Om jag hade lite hjärta att dela med mig
Om jag hade lite kärlek så var den till dig